Idrottsskador

Idrottsskador kan delas upp i: ”akuta” – olycksorsakade skador – som brutna ben och avslitna ledband.

”overuse” – när vävnaden under för lång tid belastats för för hårt och för ofta. När det gäller rullskidåkning så finns bägge typerna, de akuta olyckorna hör till den vanliga sjukvården och behöver inte tas upp närmare här. Det är "overuse" - alltså överbelastningsskador som kan minskas radikalt med genomtänkta träningsprogram och bra hjälpmedel - t.ex. bra skor för löpare och StaffanStaven för skidåkare.Överbelastning kan vara av olika sorter.

Statisk belastning – ger snabbt utmattning i en muskelgrupp och om den pågår för länge så uppstår sjukliga förändringar i muskeln som leder till smärta, stelhet och försämrad prestationsförmåga. Statiska belastningar är mer vanliga hos folk som sitter framför datorer än hos folk som far fram på rullskidor. Men vissa delar av kroppen kan ändå belastas statiskt – om man har fel teknik, fel hållning osv. Några muskler – ofta i nacken – ibland i händer/underarmar om man kramar stavhandtaget för hårt och aldrig slappnar av. I benen kan man få statiska belastningar om man inte har balans i steget utan måste arbeta statiskt för att hålla sig upprätt. Muskler är dåliga på att klara statiska belastningar – om vikten som skall hållas av muskeln är mer än 6% av muskelns maximala styrka så rasar snabbt biokemin samman och mjölksyra ansamlas och många andra smärtsamma och uttröttande processer kommer igång.

Dynamiska belastningar - detta klarar musklerna ofta mycket bra men det kan alltid bli för mycket av det goda. Om du kör dina muskler riktigt trötta en dag – så är dom inte beredda att göra om samma sak imorgon. Dagen efter en riktig ”nerträning” så är musklerna slut redan efter 65% av gårdagens urladdning. Om du väntar en dag mellan de riktigt tunga träningspassen så kan du köra 100 % en dag, vila en och sen köra 90% dan därpå. Men för att köra 2 maximala träningspass för en viss muskelgrupp så måste den få vila 3 hela dagar för att ha hämtat sig så pass att den utan skada kan upprepa prestationen.

Många vill mycket och det kan bli träningspass både 2 och 3 gånger om dagen och med dom kunskaper som framgår i stycket ovanför så inser man att det inte kan vara 2-3 maximala urladdningspass för då blir tävlingssäsongen kort och rehabperioden lång. Nej, om man kör 2-3 pass om dagen så får det vara uppdelat på konditions, styrka, teknik och nästa dag får man inte köra samma muskelgrupper till utmattning som dagen innan. Det kan kräva en träningskalender för att klara så avancerade upplägg.

Ogynnsam inverkan - En mellangrupp mellan olycka och överbelastning är olika typer av ogynnsam påverkan under träningen. Det kan vara kyla som kan utlösa luftrörsbesvär, det kan vara vibrationer som ger domningar i benen. Det kan vara för tunga redskap eller som ofta är fallet vid rullskidåkning – det kan vara för hårda stötar när staven hugger i asfalten. Detta är en av anledningarna till att vi tagit fram StaffanStaven. Om du har byggt upp din träning successivt och under lång tid så kan du med hjälp av StaffanStaven tåla mycket större träningsdoser mot slutet av rullskidsäsongen än om du har hållit på och huggit tills armbågar och handleder börjar värka och sticka och sätta gränser för din träning.

Kort om mekaniken

Den stöt som uppstår när staven hugger i asfalten kallas på fysikerspråk ”impuls” och beräknas ibland som I=Integralen av Fxdt.. Stor kraft under kort tid gör impulsen till en belastning som kroppen tål dåligt i längden. Och alla som åkt rullskidor vet hur obehagligt hugget i asfalten känns. Därför har vi med StaffanStaven försökt att förlänga den tid då staven fäster i asfalten genom att montera in en spiralfjäder i stavhandtaget. Då blir det en mjukare isättning med mindre kraft men under lite längre tid och det ger en mer ”snölik” känsla.

Vidare läsning för intresserade av mekaniken bakom StaffanStaven: Den stöt som uppstår när staven hugger i asfalten kallas på fysikerspråk ”impuls” och betecknas ibland som I=FxT. Det kan uttalas ”Impulsen I är lika med Kraften F gånger tiden t”

En impuls är alltså den kraft som arbetar under tid. Oavsett hur fort eller långsamt du åker så måste du sätta stavarna i backen. Då kommer din arm och staven att röra sig neråt tills stavspetsen får kontakt med marken. Just då kommer din arm och staven att sluta röra sig neråt eftersom marken kommer att ge upphov till en lika stor kraft i motsatt riktning. - Detta upplever vi som en ”stöt” i handen och den fortplantas till resten av armen. Det blir en Impuls när man ”fäster” staven i asfalten men man kan antingen använda hög kraft och kort tid för att sätta staven i stabil kontakt med marken det vill säga stort F gånger kort t - som vid vanliga rullskidstavar . Eller en lägre kraft f och en längre tid T - som vid StaffanStaven.

Den höga kraften under den korta tiden är det som kroppen tål dåligt, särskilt armbågarna. Och alla som åkt rullskidor vet hur obehagligt hugget i asfalten känns. Därför har vi med StaffanStaven förlänger den tid då staven fästs i asfalten genom att montera in en spiralfjäder i stavhandtaget. Då blir det en mjukare isättning, en längre isättningsfas och en mer ”snölik” känsla. Det är alltså under Isättningen som StaffanStaven gör sitt underverk. från hundradelar av en sekund till tiondelar, sjunker krafttoppen med cirka 10 gånger.

STAV-isättningen:

Här ökar kraften genom staven från 0 när staven hänger i luften till att vara mycket hög när staven träffar marken. Sen sjunker kraften snabbt när staven har full och stabil kontakt med asfalten. Den här processen är i sig mycket komplicerad och innehåller en rad exponentiellt avklingande kraftfunktioner där staven studsar några gånger innan den ”vilar” i asfalten. Ju hårdare man hugger ner stavspetsen i asfalten desto mer kommer spetsen att studsa innan den kommer till ro.

Frånskjutet:

Nu kan den framåtriktade kraften från åkaren tryckas på kontinuerligt och så ökar åkaren farten. Här uppstår inte någon skadligt hög kraft eftersom kraftöverföringen sker under en relativt lugn och ”lång” tid. Om man är mycket stark och åker fort och ofta så kan dock även denna kraft vara ett problem för t.ex. armbågarna. Då är lösningen att åka lite långsammare, lite mer sällan eller åka lite kortare sträckor. Vill man då uppnå samma resultat får man förlänga hela träningssäsongen.

Vi finns här
 

Kontakt

Staffan Larsson
070-3868822
Mail: staffan@staffanstaven.com

Gunnar Winroth
070-6876694
gunnar@staffanstaven.com
Adress

Blockvägen 21,
931 38 Skellefteå
Sweden

Organisationsnummer
för StaffanSTAVEN AB:
556882-3156